Hur fungerar vårt värmesystem? Vi kombinerar bergvärme och el. Bergvärme installerades redan 1999. 2009/10 borrades ytterligare hål och oljepannan ersattes av en elpanna. Vi har 22 borrhål i gräsmattan och tre värmepumpar i teknikhuset. Bergvärmen räcker ner till några minusgrader utomhus, därefter går elpannan in som extra stöd. Från teknikhuset går två separata rörsystem ut till och förbinder alla hus. I det ena cirkulerar varmvatten till element och i det andra varmvatten till kranar. Vattnet cirkulerar hela tiden runt mellan våra hus och teknikhuset i slingorna. Det innebär att alla hus har ”samma” värme och att inget hus kan ”ta värme” från något annat. När du använder varmvatten öppnas en ventil i ditt garage och vattnet går in i ditt eget system till dina kranar. För detta vatten finns en separat mätare.
Går det att få tillräckligt varmt inne med bergvärme? Med oljepanna kan man skicka ut mycket hett vatten, ca 80 grader till elementen. Med bergvärme går gränsen vid 60 grader. Domherren byggdes med små element och med kamin som stöd i undervåningen. Om värmen är otillräcklig bör man överväga att öka elementytan, t ex genom att lägga in värmegolv eller genom att sätta in extra el-element. El- och vattenradiatorer är medlems eget ansvar enligt §35 i våra stadgar.
Varför hänger inte värmen med när kylan faller snabbt? Det finns en fördröjning i systemet för att spara energi. Man kan säga att vi ”kör” systemet ungefär som man kör bilar och flygplan numera, dvs energismart och mjukt, utan snabba pådrag eller inbromsningar.
Mitt element känns kallt – vad är felet? Elementets yttertemperatur är ofta lägre än 32 grader. Då känns det kallt vid beröring eftersom detta är lägre än hudens temperatur. Det förklarar missuppfattningen att element måste kännas varma för att ge värme. Du kan kolla att elementen fungerar genom att pröva om du har varmvatten. Finns det varmvatten går det också ut värme i elementen.
Vilken värme går ut till husen? Vårt system skickar ut värme efter en kurva som styrs av temperaturen utomhus. Den är inställd för att hålla kring 20 grader i ett ”normalhus” enligt Socialstyrelsens rekommendation och nya miljönormer. Att öka värmen är mycket kostsamt. Varje grad ökar avgiften med ca 100 kr per månad.
Vi är beredda att betala – så varför höjer styrelsen inte värmen? Att höja värmen i systemet kostar oss alla mer i avgifter och det sänker värdet på våra hus då avgiften påverkar marknadsvärdet. Om du själv gör saker för att öka värmen i ditt hus så ökar värdet på ditt hus utan att det kostar andra medlemmar något. Det du kan göra är t ex: göra om köket så att elementet inte sitter under en bänk, se över spjäll och effektivitet i öppna spisen, byta golv och lägga bättre isolering under, sätta in extra element, lägga värmegolv. Du får också ROT-avdrag för arbetet, för våra gemensamma kostnader via föreningen finns inga avdrag eller bidrag, inte ens när vi investerar i energilösningar.
Hur kan jag få varmare i huset?
- Se till att ha rätt uppsatta tätningslister (i silikon) runt alla fönster och dörrar.
- Stäng spjäll (eller insats) i kaminen.
- Sätt gardiner för glasdörrar och fönster.
- Håll fritt framför elementen och ta bort möbler och elementskydd.
- Stäng ventiler (på vintern).
- Öppna dörrar mellan uppvärmda rum.
- Stäng dörrar till ouppvärmda utrymmen.
- Vädra med försiktighet.
- Elda mer i kaminen vilket är en värmekälla som dessa hus planerades med.
Det är ändå kallt! Vad kan jag göra mer? Våra hus är byggda på en tunn platta på marken utan isolering. Vi har därför alltid kalla golv och det kan kännas kallt trots bra värme i rummen. Att höja värmen lönar sig föga. Värme stiger uppåt och gör inte golven varmare. Allra mest effektivt är därför att lägga in värmegolv i delar av bottenvåningen för att stoppa kylan redan från början. Behåll gärna elementen under fönstren för att motverka kallras från dem. Anmäl alltid planer på värmegolv till styrelsen.
Mitt värmegolv krånglar – vad gör jag? Enligt stadgarna ansvarar du själv för alla egna installationer som du själv eller tidigare ägare har gjort. Detta gäller även om problemen uppstår efter t ex värmen varit avstängd. Det innebär att det aldrig är ”föreningens fel” om ditt värmegolv trasslar. Kontakta egen rörmokare eller vår leverantör Energi-montage och be om hjälp. Om du misstänker att felet ligger i föreningens system/rör (och det skulle visa sig att så är fallet) får du ersättning för utlägg endast om du anlitat Energi-montage AB.
Hur betalas varmvatten? Från den 1 juli 2010 betalar varje hushåll självt det varmvatten det förbrukar. Detta gäller enbart vatten som kommer ur kranarna, inte det vatten som cirkulerar runt i elementen och ger värme. Du debiteras ungefär förra årets förbrukning utslaget per månad utöver den vanliga avgiften. Om ett år görs ny avläsning och då sker korrigering av beloppen. Varmvattnet kostar 65 kronor per kubikmeter (från 1 juli 2011).
Med årsförbrukning om
- 30 kbm blir din avgift 163 kr per månad
- 60 kbm blir den 325 kr per månad
- 90 kbm blir den 488 kr per månad
Tre skäl ligger bakom denna individuella debitering som blir allt vanligare i både allmännyttan och bostadsrättsföreningar. Varje hushåll betalar för sin förbrukning. Det går att påverka sin egen kostnad. Den som väljer att förbruka mycket ska inte belasta övriga medlemmar.
Varför tar det så lång tid att få fram varmvatten? Varmvattnet cirkulerar hela tiden mellan teknikhuset och allas garage. När du själv inte använt det på länge måste du spola undan allt kallt vatten som ligger i rören mellan ditt garage och kranen innan det varma kommer fram. Till badrummet på övervåningen är det mer än 10 meter ledning. Ingen har ”närmare” till varmvattnet än någon annan i föreningen.